• Köksrenovering – Samarbete med Beslagdesign

    Hej alla!

    Jag måste bara få visa er ett av mina senaste fotojobb. Så glad för detta samarbete. Det är det roligaste som finns att fota bilder åt företag där man verkligen älskar produkterna. Beslagdesign har köksbeslag till lådor och luckor i alla möjliga olika stilar. Så här tänkte vi när vi valde beslag:

    Att välja beslag till kök

    Efter att ha provat olika varianter av beslag bestämde vi oss till slut för dessa.

    Läderlindat beslag

    En tidlös design och vi gillar läderdetaljerna. De känns rejäla och sköna i handen och blir bara finare och finare med tiden då läder har den förmågan. Valde det mörkbruna handtaget för att få in lite värme till de ljusgrå luckorna.

    Köket har en hel vägg med bara lådfronter. Bakom många är det förstås just lådor men bakom några döljer sig en diskmaskin och ett sopskåp. Dessa luckor har urfrästa spår för att få samma utseende som övriga lådor.

    Beslagdesign har snabb leverans och har varit väldigt hjälpsamma. Älskar kvalitén. Det började med våra handtag till alla spegeldörrar men sedan upptäckte vi att de även har beslag till kök.

    Här är flera bilder på deras fina beslag:

    Alla beslag finns att köpa hos utvalda återförsäljare. Här är en lista på alla butiker som säljer produkter från just Beslagdesign. Både i Sverige och Norge.

    Återförsäljare Beslagdesign

    Fick lite hjälp med fotojobbet som ni ser 😉

    I nästa inlägg planerar jag att ta er med på en liten resa genom köksrustens olika steg med före och efter bilder. Häng gärna på!

    Kramar från / Hanna W

     

     

  • Resan till Västerås – Musikfestival, Skate och Kokpunkten

    Hej

    Love och Noah spelar trummor båda två på Kulturskolan och Love är numera trummis i en blåsorkester som skulle vara med på musikfestivalen i Västerås. Vi bestämde oss såklart för att följa med hela familjen.

     

    En lång karneval av orkestrar spelade genom stan och på uppbyggda scener var det olika konserter. Västerås var fylld med blommande vårlökar och en stor matmarknad med mat från alla världens hörn.

    Fudge i alla smaker du kan tänka dig

     

    Macarons från Frankrike

    Vid vattnet ligger badhuset/actionbadet Kokpunkten där vi till barnens stora glädje spenderade en dag. Gillar man vattenrutschkanor så är det här platsen att ta med barnen till. Kika in här om du är nyfiken på vad det finns för olika vattenrutschbanor att prova på.

    Länk till Kokpunkten

    För den som istället gillar lugn och ro finna ett Spa på övervåningen med utsikt över vattnet.

    Där finns allt från ångbastu, bastu, utepool, aromabad m.m. till en servering vid panoramafönster. Kontraster på Kokpunkten helt klart.

    Vi bodde på hotell och såg melodifestivalen nerbäddade i sängarna.

    I Västerås finns en jättefin och stor skatepark. Där spenderade vi många timmar 🙂

    Noahs skateskor har han haft i en månad. De slits galet fort och har snart hål rakt igenom. Han lägger ner mycket tid på skate. Tips på hållbara skateskor tar vi mer än gärna emot.

    Kramar från / Hanna W

     

     

  • Älskade Mårbackapelargoner – Mina bästa tips för riklig blomning

    Hej!

    Här står en av mina lite rangliga Mårbackapelargoner som vaknat ur vintervilan. Om en månad kommer den vara fylld av blad och blommor. Mårbackapelargonen är en högt älskad pelargon och den enda sort jag samlar på. Har den i blekrosa och i vitt. Tar sticklingar och förökar den så det numera är en stor Mårbackafamilj. Älskar känslan av mormors glasveranda och den personliga pelargonen med ett alldeles eget växtsätt gör den charmig och unik. Här kommer några tips till er för att få riklig blomning hela sommaren och även långt in på hösten.

    1. Mårbackapelargonen vill ha Pelargonjord. Den är väldränerad och i den finns långtidsverkande näring. Jag brukar köpa Hasselfors.

    2. Om du ska ha pelargonen ute så välj en lite större kruka då den kan bli ganska så stor och behöver näring från jorden. Samtidigt vill pelargonen ha det lite lagom trångt för att det ska bli så många blommor som möjligt och inte bara en massa blad. Större kruka utomhus men samtidigt lite lagom stor så den vill gå i blom. Låter krångligare än vad det är ;). Jag sätter ihop flera plantor i en och samma kruka ibland för att få den riktigt stor och fin.

    3. Jag har de flesta pelargoner i terracottakrukor eller liknande. Viktigt att det är ett hål i botten och så kan man ha ett fat under. Det går även bra att samplantera dem i större krukor med sommarblommor men de blommar inte precis lika mycket då är min erfarenhet.

    4. Pelargoner vill ha en väldränerad kruka att vara i utomhus så när jag planterar dem i större krukor har jag alltid lecakulor i botten. Sedan ett lager fiberduk ovanpå och sedan jorden. Detta för att inte jorden ska blandas med lecakulorna. Då är det också enkelt att återanvända dem till nästa säsong. Pelargonerna inomhus har endast pelargonjord, inga lecakulor.

    5. Pelargoner gillar sol och behöver förstås vattnas. När de är ute i kyligare sommarvärme och regn vill de inte gärna blomma men när solen kommer så trivs de. Ibland tar jag in dem i växthuset eller inomhus om det är för kallt eller regnigt ute. Det är inget man måste göra på sommaren men de går lättare i knopp då.

    6. I September brukar de få flytta in i växthuset eller inomhus. De fortsätter då att blomma. I Oktober går de in i sin vintervila. Jag flyttar dem till uthuset där det är +2 grader. De får jättelite vatten under vintern tills jag försiktigt väcker dem i Februari med lite vatten. Jag tar bort allt som torkat och klipper ner dem lite lagom. Inte för mycket eftersom jag gillar dem lite spretiga och stora. Efter någon vecka planterar jag om dem i ny pelargonjord.

    7. Mårbackapelargonen vill inte gärna grena sig så jag brukar klippa av sticklingar och stoppa ner dem i jorden (intill plantan) i början av säsongen för att plantan ska bli tätare.

    8. När det gäller extra näring så brukar det nästan inte behövas om man har pelargonjord med näring i men visst kan man tillsätta lite tillskottsnäring om man har en lite större planta.

    Lycka till med din Mårbacka!

    Kram / Hanna W

  • Att ge av din tid – Barnen det värdefullaste vi har

    Hej!

    Idag tänker jag lite extra på min uppväxt. Min fina familj som gav mig så mycket trygghet som barn. Min mamma som valde att vara hemma med oss när vi var små. Mamma som inte bara tog hand om oss syskon utan även tog hand om grannbarnen innan skolan började på morgonen och efter skoltid. Hos oss fanns det alltid någon att leka med och mamma hade alltid tid att lyssna på våra historier från skoldagen.

    Pappa jobbade men eftersom mamma tog hand om hushållet i veckorna så fanns mycket tid för honom att vara tillsammans med oss barn på helgerna. Han tog med oss ut i längdskidspåret, lät oss hoppa från garagetaket ner i stora snöhögar som han skottat upp, tog med oss ut i skogen för att bygga kojor och plocka bär m.m. Jag har haft två närvarande föräldrar men på olika vis. Det har betytt så mycket för mig.

    Idag skulle man kanske tycka att mina föräldrar hade alldeles för traditionella roller i familjen men de valde det som passade bäst för dem och det som blev det bästa för oss barn. Jag vet att de var lyckliga i sitt beslut. De var och är fortfarande ett team när det gäller allt.

    Att ge av sin tid till barnen är det finaste man kan ge. Det är viktigare än de finaste presenter. Att finnas för barnen och lyssna när de berättar, att ge dem full uppmärksamhet och göra små saker tillsammans. Dessa stunder är så värdefulla och kommer finnas kvar i barnens hjärta hela livet. En investering  för livet. Det är inte många som har möjlighet att vara hemma med sina barn på det vis som min mamma gjorde men jag tänker på fritiden tillsammans med barnen.

    Till dig som har barn och kanske av olika anledningar inte haft möjligheten att vara en närvarande förälder vill jag bara säga att det inte är för sent. Du kan börja idag och jag lovar att den tiden du ger kommer vara den bästa prioriteringen i ditt liv. Många av de saker vi människor strävar efter eller vill uppnå är materiella saker som vi inte kommer kunna ha kvar för alltid. Det är inget vi kan ta med oss när vi en dag lämnar jorden. Relationen och kärleken till våra barn och tryggheten de ger dem att ha en närvarande förälder kommer finnas kvar för alltid. Inga pekpinnar. Ingen är perfekt. Inte du och inte jag men det är något att sträva efter som jag tror är så viktigt. Därför vill jag bara uppmuntra dig som ibland känner att man inte är jättepeppad på att skjutsa till fotbollsträningen ännu en gång, eller göra läsläxan tillsammans med ditt barn ännu en gång. Du fyller deras ryggsäck med de värdefullaste du kan ge. Nämligen av din tid och din kärlek.

  • Jag trodde jag skulle dö

    Jag låg på den kalla britsen på sjukhuset med elektroder på bröstkorgen. Det var 13 år sedan och jag var säker på att jag hade ett allvarligt hjärtfel.

    Jag var så trött samtidigt som hjärtat rusade och hoppade. En tryckande värk spred sig över bröstkorgen. Det jag inte visste då var att detta var stress. De hittade inga fel på mig. Jag hade inget hjärtfel. Jag hade pressat kroppen och hjärnan alldeles för hårt alldeles för länge i ett orimligt tempo.

    Det talas om väggen men det talas inte lika mycket om vad man själv och vad man som arbetsgivare faktiskt kan göra för att förebygga så att man inte hamnar i närheten. Vi tror ofta att vi är odödliga och ”varför skulle det hända mig” är en vanlig tanke. Vi känner oss starka och oövervinnerliga. Ofta kan alla projekt vi tar oss an vara väldigt roliga och då är det ännu svårare att se att det skulle kunna skada oss. Jag fick aldrig diagnosen utbränd eller utmattad. Jag hann dra i handbromsen innan det vilket jag är oändligt tacksam över. Min räddning  blev att det samtidigt som denna händelse visade sig att jag var gravid och skulle bli mamma för allra första gången. Jag tvingades att snabbt prioritera om och en lång föräldraledighet på två år gav mig energin tillbaka och ett nytt sett att se på livet. Jag hade något som var mer värdefullt än alla projekt i världen.

    Om du är en engagerad person med en massa idéer och flera projekt samtidigt och börjar känna av någon av symptomen i listan nedan… Ta hjälp!

    Vi pratade om det på jobbet att det är så svårt att veta när gränsen är nådd. Jag har arbetat nära kollegor som drabbats av utbrändhet och sett att vägen tillbaka är lång och jobbig även om det är fullt möjligt. Kanske inte tillbaka till det tempo man hade innan men vem vill egentligen det. Det blir ett nytt liv men man kan få må bra igen. Jag tänker dock att det vore så mycket bättre om vi kunde förebygga och hjälpa varandra innan man hamnar där.

    När du har hög feber då stannar du antagligen hemma från jobbet. När du har magsjuka så vet du att du måste vara hemma en viss tid innan du börjar jobba igen. Om du har tryck över bröstkorgen, är ständigt trött och irriterad samt har problem med minnet och koncentrationen ja då hittar man ofta sätt att fixa jobbet och vardagen i alla fall. Man fortsätter att köra på och tänker att det kanske inte är så farligt. Alla är väl lite stressade från och till. Stress kan ju vara bra. Man kanske kan lägga sig lite tidigare på kvällarna bara eller ta en tupplur på dagen. Det är det här som är problemet. Det finns inget som på samma sätt som t.ex. feber talar om att du faktiskt inte mår bra och MÅSTE slå av på takten.

    Symptom på negativ stress

    Lättirriterad /nedstämd – Ingenting är riktigt roligt. Saker man brukar tycka om som att t.ex. bjuda hem vänner känns bara jobbigt.

    Ständigt trött – Trots att man sovit flera timmar vaknar man och känner sig fortfarande trött. Kanske har man även sömnstörningar.

    Värk i kroppen speciellt i huvudet och nacke/rygg

    Dåligt minne och svårt att koncentrera sig/fokusera. Glömmer bort viktiga saker t.ex. datum och tider eller vad man ska handla. Man säger fel ord trots att man tycker att man säger rätt.

    Ljudkänslighet

    Var rädd om dig!

    Ta dessa symptom på allvar i tid. Det kan vara svårt att veta vad man ska göra. Be någon om hjälp som kan se på situationen utifrån. Det är inte värt att få skador som kan vara svåra att reparera. Du har bara ett liv. Var snäll mot dig själv!

    Kramar / Hanna W

  • Tankar inför 2019

    Hej!
    Börjar det nya året med en oreo chokladtårta . Visst ska det väl firas att vi har ett nytt år?! 😉

    En del pratar om nyårslöften, mål och att bli den bästa versionen av sig själv. Jag tänker mest att jag önskar att alla nära och kära ska få må bra. Det känns som det allra viktigaste. Jag tänker också att vi alla är olika. För några av er skulle ett mål för det nya året helt enkelt kunna vara att INTE sätta upp några mål. Kanske du pressat dig alldeles för hårt alldeles för länge och försökt att göra alla glada försöka leva ett nästintill perfekt liv i alla avseenden. För några av er kanske det är så att små uppnåliga mål kan skapa glädje och motivation och för några av er kanske det bästa är mål man inte tror man kan klara av för att peppa sig själv att nå något man länge längtat efter. Det går inte att säga vad som är rätt eller fel. Det viktigaste tror jag är att vi lär känna oss själva för att veta vad vi mår bra av. Det som är rätt för någon annan kanske inte är det rätta för dig.

    Själv är jag en sådan som mår bra och blir motiverad av att ha små mål. Inför 2019 har jag därför satt upp följande mål:

    1. Jag vill ha massor av familjetid och gärna semestra tillsammans.

    2. Jag vill lära mig att ljussätta med fotolampor när jag fotograferar särskilt om det är mörkt inomhus. Jag vill också lära mig att ljussätta för att skapa olika effekter i foton. Jag fick fotobelysning i julklapp så jag är superladdad för detta :).

    3. Jag vill skriva. Jag vill skriva en artikel som vänder sig till de som lever med autoimmuna sjukdomar, andra sjukdomar eller negativa tankar. Jag vill få möjlighet att hjälpa andra och använda de erfarenheter jag har.

    4. Jag vill gräva en ny rabatt. En ny Dahliarabatt. Ett litet problem bara… Mannen tycker liksom att jag har tillräckligt många rabatter och barnen tycker vi ska bygga en utomhusskateramp i trädgården istället… Erik tycker att om jag gräver en ny rabatt borde jag kanske lägga igen en annan så det inte blir så mycket jobb för mig. Han har väl kanske rätt men han har ju inte riktigt förstått att det inte går att ha för många rabatter 😉 Här gäller det att hoppas på att han inte läser detta och helt enkelt lägga fram det bra! 😉

    5. Jag vill jobba med en till talangjakt på teatern för ungdomar och fördjupa mig i stresshantering för lärare när jag arbetar med skolutveckling.

    6. Jag vill fortsätta att leva livet fullt ut och njuta av varje årstid. Jag vill hjälpa och inspirera men också leva ett liv utan stress i ett lagomt tempo 🙂

    Det var nog allt 🙂

    Jag är mer än nyfiken på vad ni har för mål inför det nya året. Kan tänka mig att många av er har mål som man helst håller för sig själv. Så är det ju med mig med. Visst har jag några privata/hemliga mål såklart. Det ska man ha tycker jag!

    Glöm inte att du är värdefull och fantastisk med eller utan mål 🙂

    Till veckan tänkte jag ge er recept på en god soppa samt inspiration till den vackraste vårbukett jag vet om.

    Kramar / Hanna W

     

  • Tror du att jag kommer bli frisk? – Del 2 Sjögrens Syndrom

    Välkomna tillbaka och tack snälla ni för alla meddelanden på instagram (@hannaw.se) och mail efter gårdagens inlägg. Ni är fantastiska! Jag har läst allt och kommer svara på allt. Ingen blir gladare än jag om det är så att någon av er hittar inspiration, får hjälp eller bara får känna att man inte är ensam om en utmaning i livet.

    Här fortsätter del 2 av min berättelse om att leva med en autoimmun sjukdom. För dig som inte läst del 1 finns den här: http://hannaw.se/?p=1606

    Tror du att jag kommer bli frisk?

    Telefonen ringde. Det var från reumatologen på sjukhuset och jag visste att det var svaret på vad jag så länge hade undrat över. Svaret på den långa utredningen. Äntligen! Men ingenting gick om jag hoppats på. Minns läkarens röst:

    ”Hej Hanna! Överläkaren på reumatologen som ansvarat för din utredning har tyvärr blivit sjukskriven på obestämd tid. Vi vet helt enkelt inte när eller om han kommer tillbaka. Jag är inhyrd som läkare över sommaren och ditt ärende ligger på mitt bord. Du uppfyller några men inte alla kriterier för någon av sjukdomarna som behandlas här hos oss. Tyvärr måste jag därför skriva ut dig från reumatologen redan idag. Vi kan inte hjälpa dig utan hänvisar tillbaka till Hälsocentralen och värktabletter från apoteket om du har ont…”

    I juni 2017 (1 1/2 år efter att värken i lederna började) var den långa utredningen äntligen klar med allt från biopsi av tungan till magnetröntgen av benen och många olika tester både i Gävle och i Uppsala. Min fina vän Malin följde med mig till Uppsala och vi kombinerade undersökningen med annat roligt som shopping, besök i Domkyrkan, promenad runt Uppsala slott och god mat. Under denna tid kände jag mig buren på något vis. Som om någon tagit mig ur min egen kropp. Som om jag stod vid sidan av och tittade på. Som om det gällde någon annan men inte mig. Jag kände ett lugn i allt det jobbiga och slutade fundera så mycket. Mina tårar var kvar men jag var omfamnad av ett lugn och ett hopp. Erik, familjen och flera vänner i min närhet var ett fint stöd under den här tiden. Ni är guld värda ❤ Även om jag sällan pratade om hur jag hade det så kände jag att ni fanns där. Jag ville inte göra er ledsna eller tynga er med detta. Jag själv tycker inte alls det är jobbigt att prata om men det kan vara svårare när man står vid sidan av och kanske känner att man inte kan göra något för att hjälpa.

    Jag var precis på väg att stänga av telefonen och avsluta samtalet med läkaren då jag inte fick fram några ord. Bli utskriven? Kunde de inte hjälpa mig? Tillbaka till Hälsocentralen där jag varit under så många månader? Vem kunde hjälpa mig nu? Jag grät tyst och tårarna gick inte att stoppa. Kände återigen att jag fick svårt att andas. Tårarna bildade små pölar på badrumsgolvets klinkerplattor. Jag försökte prata men orden stockade sig i halsen och det gick bara inte…

    Så hör jag plötsligt en klar och bestämd röst säga ”Ok, jag förstår. Tack för att du tar dig tid med mina papper. Jag kommer stå kvar på väntelistan tills överläkaren kommer tillbaka om det så ska ta flera år. Jag har rätt till en träff och ett personligt samtal där man går igenom alla svar från utredningen och förklarar hur man gjort bedömningen. Jag förstår att du har mycket att göra nu under sommaren men jag blir kvar hos er. Tack för ditt samtal och ha en fin sommardag.” Det var som att jag inte sa de där orden själv. Det lät inte alls som jag. Någon tog över den där junimorgonen när syrenerna precis hade slagit ut och doften blandades med fågelkvittret under de första morgontimmarna. Återigen kände jag mig buren och fick ny kraft, nytt hopp. Tro! Det viktigaste som finns! Jag skulle bli frisk ❤

    Den sommaren har jag aldrig känt syrendoften så ljuvlig. Jag har aldrig räknat alla lager på pionens puderrosa kronblad. Jag har aldrig så länge tittat upp mot himlen och förundrats över hur många olika formationer molnen kan göra på en klarblå himmel. Värk och tårar i hemlighet. Inget hade egentligen ändrats men jag visste nu säkert att jag ska fortsätta leva fullt ut så mycket det bara går. Jag kommer behöva anpassa mig under resans gång men det får aldrig ta över mina tankar och mitt liv. Ingen vet något om framtiden. Varken du eller jag. Vi kan bara leva och göra det bästa vi kan av tiden just nu. Livet går upp och ner för alla för att det är jordelivet. Skillnaden blir hur vi väljer våra tankar. Hur vi tar fasta på de tankar som ger hopp, glädje och styrka. Man får vara jätteledsen, jätterädd och känna att det är orättvist men det får aldrig ta över. Det finns alltid något att vara tacksam för.

    I november 2017 sitter överläkaren på reumatologen och jag tillsammans på hans rum och läser ur hans stora gamla läkarbok. Det är mörkt ute trots att klockan bara är fyra på eftermiddagen. Skrivbordslampan är böjd och lyser över skrivbordets alla pappershögar. Han är tillbaka! Han inger förtroende och verkar vara världens snällaste och världens ärligaste på samma gång. Han inger trygghet och jag vet att han har stor erfarenhet efter många år som läkare. Han förklarar alla provresultat och siffror noga och vi läser på tillsammans. Han tar sig tid att förklara de läkartermer jag inte förstår och han tar sig tid att lyssna. Han bäddar inte in svaren men jag känner mig trygg.

    Jag har Sjögrens Syndrom. Det är en enligt läkarna kronisk obotlig sjukdom. Det finns enligt läkarna idag inget botemedel eller medicin du kan ta endast lindring för symptomen. Sjukdomen visar sig olika på olika personer och enkelt förklarat handlar det om ett fel på immunförsvaret som istället för att skydda din kropp attackerar den och bryter ner. Den kan ge sig på slemhinnor i kroppen, kan skapa kronisk trötthet, kan orsaka feber trots att du inte är sjuk och kan ge sig på inre organ. Personer med Sjögrens syndrom har en risk att utveckla andra autoimmuna sjukdomar samt har högre risk att få cancerformen lymfom. Ärligt men sakligt läser han ur boken och orden är tydliga så att jag förstår. Detta läkarbesök är det jag minns som mitt allra bästa. Äntligen någon som tog sig tid för att finna svar. Jag känner tacksamhet. Jag tar på mig min varma dunjacka och vänder mig mot överläkaren och tar hans hand för att tacka.

    ”Tror du på att jag ska bli frisk?” frågar jag glatt när jag torkat bort mina tårar.

    Han ser på mig och ler lite samtidigt som han lämnar över broschyrer med information om Malariamedicin och cellgifter. Det kunde tydligen vara bra att läsa på om dem även om det inte är aktuellt för mig. Jag tar emot broschyrerna men lägger ingen större vikt vid dem. Viker ihop dem olästa och stoppar ner dem i jackfickan. Jag tar några steg mot dörren. Vänder mig om och ler mot läkaren.

    ”Det tror jag!”

    Till dig som kämpar med utmaningar i livet. Du är inte ensam och livet kan bli alldeles underbart i alla fall. Jag delar inte med mig av detta för att det är synd om mig för det är det inte utan för att hjälpa dig som fastnat i negativa tankar. Allt är möjligt. Imorgon är en ny dag! Det bästa framför!

    Jag hoppas ni följer med vidare till del tre imorgon då vi kommer till det viktigaste av allt och anledningen till varför jag delar med mig av detta.

    Kramar så länge! / Hanna W