• Vackra platser i Bosnien

    Hej!

    Bilresan fortsatte in i Bosnien. Utan att veta någonting alls om Bosnien körde vi längs med slingrande bergsvägar utan vägräcken och väglinjer. Kändes verkligen att man kom till ett helt annat land. Inte en människa syntes till. Trasiga hus på landsbygden och sedan efter kilometrar av skog vinodlingar. Upp för berg och nedför berg. Inte en enda rak väg kändes det som. Så plötsligt kom vi till Kravica Waterfalls mitt i skogen. Vilken otroligt vacker plats. På Instagram hittar ni film från fallen.

    Man vandrade nedför olika platåer med magisk utsikt. Fikonträd och vattenfall på rad. En del turister men inte så många. Det var ju även lågsäsong. Längst ner på stigen öppnade sig denna plats.

    Jag var bara tvungen att ta en simtur i det kalla vattnet. Iskallt verkligen men det var det värt även för en badkruka som jag. De hade byggt en restaurang vid platsen men vi hade med egen matsäck. Stannade alldeles för länge innan vi fortsatte mot staden Mostar.

    Vägen till Mostar kantades av blommande röd vallmo. Vinodlingar, skog och berg. Ungefär så. Inte en människa syntes till här heller. Anlände till Mostar på kvällen lagom för kvällsmat. Staden var otroligt mysig och även här kändes det som att resa tillbaka i tiden. En vacker stenstad med mysiga restauranger.

    Vi beställde in en stor tallrik med grillad mat och deras kebab som var mer som en gryta med ris. Hela staden hade en grilldoft och de små gatorna var fulla av glada människor med glassar i händerna som handlade från de små gatubutikerna.

    Vi köpte en liten Aladdinlampa till barnen. Så fint utsmyckad. Sedan begav vi oss till bron Stari Most som var målet med vistelsen i staden.

    Ser nästan overkligt ut att den kan hålla så som den är byggd. Så ståtlig sträcker den sig över vattnet. Vi tittade när några pojkar hoppade från den höga bron och försökte tjäna sig en slant på det.

    Bron blev förstörd under kriget men är uppbyggd igen.

    Besökte även kyrkogården Masline. En vacker och sorglig plats på samma gång. Gravstenarna står tätt uppför det branta berget och varje grav är fint utsmyckad med blommor. Stannade till vid den lilla stenängeln med halsbandet som stod där bakom en bukett av röda rosor.

    Det började bli mörkt och planen var att ta oss till Dubrovnik för att sova där. Vi hade dock inte tänkt på att de vägar vi skulle åka på skulle vara helt kolsvarta. Jag tror på riktigt att vi var rädda båda två. Branta bergsvägar utan räcken och vägstreck och så inga väglysen. Inga alls…

    Tänk om vi skulle få punktering. Ingen bensinmack fanns heller och ingen internettäckning. Vi hade laddat ner vägbeskrivningen men började känna att vi måste hamnat på några bakvägar. Vi kunde inte vända och inte välja en ny väg. Vi fick ta den vi hade laddat ner. Vi började inse att vi skulle ha åkt mycket tidigare. I efterhand har jag fått höra att på vissa ställen i bergen avråder de människor från att vandra då det kan finnas minor. Som tur var åkte vi bil och var bara på vägarna. Tror vi båda var väldigt glada och lättade när vi nådde gränskontrollen in till Kroatien igen. Här var det riktiga vägar och vi kände oss som hemma. Vi ångrar absolut inte vårt lilla äventyr men jag vill skriva detta som tips att tänka på ifall någon mer gör en liknande resa.

    Kramar / Hanna