• Årsresumé 2020 – Foton och text från året som varit

    Januari

    Året startar med vårens älsklingsblommor. På bilden ser ni våranemoner. På något sätt tror jag att det är vår efter nyår. Vi åker snowboard i vackra Vemdalen hela familjen.

    Jag lagar vegetarisk Carbonara och rustar sovrummet.

    Februari

    Pojkarna fyller år och vi har kalas för släkten. På avstånd hör vi om Corona men det känns långt borta. Vi bakar triangelbröd, lagar värmande soppor och åker Snowboard på helgerna. Huset fylls av vårlökar och jag petar ner de första fröna i jorden.

    Vår rust av sovrummet blir klar och jag pyntar det med egentillverkade kransar.

    Mars

    I Mars fyller jag år och det blir det sista kalaset vi har här hemma under året. Mellofinalfest med några från släkten. Senaste gången jag kramade mina föräldrar. Vi fortsätter träffa familj och syskon men mestadels utomhus och med avstånd.

    På bloggen skriver jag om trädgårdsdrömmar och ger tips. Delar mina frölistor. Snart är Corona ett faktum och vi blir vana att lyssna till presskonferensen kl 14 varje dag för att följa utvecklingen.

    Jag gör ett fotojobb för Marc Mirren och vi börjar pyssla påsk. Det kommer bli en annorlunda påsk. Restriktionerna säger att vi inte ska samlas på samma sätt som vi brukar, inte resa o.s.v. Människor köper hem Coronaförråd ifall de skulle bli sjuka. Toalettpapper tar slut i butikerna och fabriken i lilla Edet brinner. Vissa hyllor i mataffärerna gapar tomma. Jäst är helt slut. Jag får tag på jäst via en kvinna som arbetar i matbespisningen på den skola jag arbetar. Hon hade en kompis som jobbade i en liten affär. Jag blir så glad för min påse med jäst. Vi funderar på om det ska bli en lockdown då vi hör att andra länder stänger ner. Vi förbereder oss för det och tänker att det här är nog slut till sommaren. I Litauen där min lillebror bor stänger de ner och han kan inte resa till Sverige längre.

    April

    Pelargonerna står i full blom i vårt fönster.

    Sådderna växer ock gror.

    I växthuset finns krukor  med vårlökar som tittat upp. Påsken är vacker även om den endast firas med vår familj. Mina föräldrar får en överraskning. Vi gömmer påskägg och andra överraskningar i deras trädgård som de får leta efter.

    April avslutas med körsbärsblommor i närheten av mitt jobb.

    Maj

    Älskar alla månader men älskar Maj lite, lite extra tror jag.

    Bigarråträden i vår trädgård står i full blom tillsammans med en stor hägg.

    I växthuset står mina vårkrukor i full blom. Här samsas tulpaner med narcisser.

    Precis allt är perfekt. Luften är ljum, alla vårlökar blommar ja till och med gräsmattorna blommar. Skogen är fylld av fågelkvitter och vitsippor i drivor. Man glömmer nästan Corona för ett tag. Naturens skönhet är bländande. Jag gör ett fotojobb för Gusti Leder med en älskad väska som senare blir stulen genom ett inbrott i min bil. Maj brukar vara så stressig men inte detta år. Vi hann njuta av allt samtidigt fanns oron över Corona och ens föräldrar som är i riskgrupp bakom hörnet. Saknad över de vi inte kan träffa just nu.

    Juni

    Lycklig, lycklig tid. Erik fyller år och vi firar midsommar i sommarstugan i Hälsingland. 3o grader varmt och strålande sol. Vi stannar en hel vecka.

    Lyckad loppistur i Hälsingland

    Hemma plockar vi trädgårdsbuketter och njuter av allt vackert i trädgården.

    Jag gör ett fotojobb åt Impecta

    Juli

    Vi fortsätter plocka trädgårdsbuketter och spenderar mycket tid hemma samt på sjön. Åker en sväng till lilla stugan på Öland men håller avstånd och undviker restauranger och andra liknande aktiviteter.

    Pionerna är så vackra!

    Augusti

    Kräftskiva med Eriks föräldrar i Hälsingland. Mysiga dagar.

    Det blir ett Hemma hos reportage i Trädgården som kommer ut nästa sommar.

    Tyvärr blev stylisten sjuk men fotografen kom och tillsammans spenderade vi dagen i trädgården och försökte fånga det som blommade vilket förstås blev stort fokus på dahlior. Denna sommar var ju en magisk dahliasommar och odlingarna utökades med bland annat den stora runda rabatten framför huset samt två andra snittblomsrabatter med portalgång.

    Skördetid i trädgården!

    Jag gör ett fotojobb för Aimn Sportswear

    September

    Skördetiden fortsätter

    Jag skriver en artikel till Impecta och vi njuter sensommar så länge vi bara kan.

    Oktober

    Märkligt nog blommar dahliorna hela vägen in i Oktober då hösten är varm.

    Jag gör ett fotojobb åt Navy Stories

    Gör även ett fotojobb åt Sudio.

    Alla 400 vårlökar petas ner i jorden.

    Vi firar kanelbullens dag med blomstrande bullar!

    Hortensia är en av älsklingsblommorna. Jag binder kransar av dem samt tar in torkade blommor att spara till vintern. Eterneller, harsvansar, lin m.m.

    Gjorde ett fotojobb för Dearsam

    Sista Oktober börjar julens dekorationer hemma hos oss och November blir en hel mysig månad av julpysslande. Trädgården går i vila och så gör även vi. Erik har jobbat hemifrån i många månader nu, Noah går i skolan på distans, jag åker till mina musikelever på skolan precis som vanligt och även Loves skola är öppen. Barnens aktiviteter fortsätter men är anpassade. De byter inte om i omklädningsrum när de ska spela bandy och fotboll. Trumlektionerna blir digitala.

    Jag gör ett till fotojobb för Navy Stories igen men denna gång med deras pyjamas samt kimono.

    Och ett fotojobb för Rönnehill hem och trädgård

    Och ett fotojobb för Formbar Västervik

    Pysslandet fortsätter. November är pysselmånad nummer 1.

    December

    Julens tid. Barnens bandy och fotbollsträningar stänger helt. Min skola stänger och jag har lektioner på distans. Vi förbereder oss på en jul med bara vi i familjen samt att bjuda föräldrarna i två olika omgångar på glögg i trädgården. Syskonen firar vi med digitalt. Det fungerar bra. Kurvan med antalet smittade i Sverige ser minst sagt oroande ut och sjukhusen börjar bli fulla. Vi bestämmer oss för att fokusera på allt lyckligt och känner stor tacksamhet att vi är friska och har vår lilla familj. Vi tänker på dem som förlorat anhöriga. Sorg och lycka om vartannat. Reflektioner över livet och vad som är viktigt.

    En varm start på vintern men några dagar kom en del snö. Smälte dock bort mellan omgångarna.

    Året 2020 har nått sitt slut ovh vi ser fram emot år 2021 med glädje. Har så många förväntningar på det nya året och liksom ett pirr i kroppen. Det här kommer bli bra. Jag har många planer för er här inne framöver men vill ni ha dagliga uppdateringar med foton och inspiration så kika in till min öppna instagram genom att klicka här.

    @hannaw.se

    Tack för allt. Ni är bäst! Utan er skulle det inte alls vara lika roligt att hänga här. Ser fram emot ett nytt år tillsammans med er.

    Stor Kram! / Hanna

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

  • Nyårsafton 2020 – En nyårshälsning till er

    Hej!

    Vill passa på att önska er alla ett Gott Nytt År.

    2020 är ett år vi aldrig kommer att glömma. Ett tufft år för så många i hela världen. Sjukdom, oro och förlust av anhöriga. Alltsammans p.g.a viruset som spridits i våra länder. Corona/Covid 19 har satt sina spår och ännu är vi inte igenom detta. Som land har det varit svårt att veta vad som är rätt och fel när det gäller hur man bäst gör för att minska smittspridningen och behålla hälsan hos folket. Sverige har provat sig fram, gått sin egen väg, försökt sitt bästa. Saker har misslyckats och saker har lyckats. Vi har säkert alla olika åsikter kring vad man borde gjort och inte borde ha gjort men ännu har vi inte facit.  Alla är vi nog eniga om att året fått svåra konsekvenser på flera olika plan. Jag har försökt tänka att alla gör sitt bästa, att man får försöka sprida det som är ljust och lyckligt och positivt mitt i detta svåra. Mitt fokus har varit där och jag hoppas att det är den känslan ni fått via min instagram och blogg.

    Jag märker att en del människor som stått varandra nära har glidit i sär under detta år. Mycket p.g.a att man tycker att den andra gjort fel. Antingen varit för oförsiktig i hur man lever eller att man tycker att den andre hållt allt för stort avstånd. Detta virus ska inte få förstöra vänskap, släktskap och nära relationer. Jag försöker tänka så och så försöker jag tänka på allt jag är tacksam över under året och allt jag lärt mig genom detta. Jag har haft ett lugnare tempo och hunnit reflektera mer över saker. Tagit en del viktiga beslut och upptäckt ännu mer av vad jag och min familj mår bra av och vad jag vill behålla av det som kommit till detta år. Kanske just det att leva livet ännu långsammare. Att inte vara helt slut när julaftonen kommer. Att lägga ännu mer tid på sådant som är kreativt och pyssligt då det ger så mycket glädje. Tid tillsammans med familjen har vi alltid prioriterat högst och det har inte varit någon skillnad nu men kanske att man som familj provat nya sorters uteaktiviteter. Det har berikat vårt liv.

    Det nya året ligger framför oss! 2021 som bara kan bli bättre visst?! Det bästa framför!

    Nyårsbuketten med vit syren, våranemoner, puderrosa nejlika och eukalyptus

    Ett stort tack vill jag rikta till er för alla positiva kommentarer, hjärtan och DM:s. Ni har bjudit in mig i era liv. Både i det svåra och i det lyckliga. Några av er har jag haft ganska mycket kontakt med via DM där vi fått möjlighet att verkligen prata om allt det viktigaste i livet och jag hoppas att ni känner att jag hejar på er! Alltid! En del av er som jag haft kontakt med lever med svår sjukdom och det har berört mig något enormt. Jag har tänkt på er så mycket ska ni veta och ni har en speciell plats i mitt hjärta.

    Hur har ni firat in det nya året?

    Vi firade själva med lilla familjen p.g.a rådande restriktioner. En jättemysig kväll. Vi lagade en god middag med flera olika rätter: Här är vår  nyårsmeny:

    Förrätt

    Halloumispett med vitlökssås

    Gratinerad hummer

    Varmrätt

    Smördegsinbakad oxfilé och vegetariskt alternativ med vegetariska biffar

    Olika såser

    Min grönkålssallad med rostad sötpotatis, fetaost och pistagenötter m.m.

    Pommes till barnen

    Dessert

    Dulce de leche pannacotta

    Tobleronemousse

    Hallonpannacotta

    Det kom snö till Nyår och en av de mysigaste sakerna var när vi flög drönare jag och Erik i snöig granskog. Film kommer framöver.

    I nästa inlägg kommer min årsresumé med bilder. Det blir foton och text från året.

    Vi hörs då!

    Kramar / Hanna W

     

     

  • En påskhälsning och påsklovsplaner

    Hej!

    Så var påskhelgen förbi men fina minnen sparar vi i hjärtat för evigt förstås. En annorlunda påsk på alla sätt och vis men på något märkligt vis en mer närvarande påsk. Vi är oändligt ledsna för alla er som är sjuka eller har förlorat nära och kära p.g.a den kris vi befinner oss i. Man får perspektiv på tillvaron och jag tror att vi är många som denna helg funderat extra på vad som egentligen är viktigt i livet. Relationer fördjupas och det finns tid att se varandra på ett nytt sätt. Påsken är hoppets högtid.

    Här är en av de gamla gränder som jag tycker om att promenera i. Tänk att det blev påsk trots allt. Se bara så fint de pyntat utanför de gamla husen. Känner mig som att jag befinner mig mitt i filmen Lotta på Bråkmakargatan! Allt det fina men samtidigt vetskapen om allt det sorgliga runt om oss.

    Sent på Långfredagskvällen smög vi iväg till mina föräldrars hus. I mörkret gömde vi påskägg och hängde paket i träden som de skulle bli överraskade av på Påskaftonen. Vi får hitta andra sätt att umgås på nu när vi inte kan träffas.

    Så kom påskaftonen med fågelsång och vårsolens strålar. Efter sovmorgon och en sen frukost fick barnen leta påskägg på tomten. Vi tog med oss Påskpavlova samt blommor och lämnade hos Eriks föräldrar. Kvällen spenderade vi i trädgården med påskmat i växthuset.

    Där inne finns narcisser, tazetter, kvistar av hägg, murgröna och penséer. Solens strålar värmer upp växthuset och värmen stannar kvar på kvällen. Ibland får vi lägga till lite extra värme eller ha värmande filtar men inte denna påsk. Påskhelgen  fortsatte i lugnt tempo. Trädgårdsfix, brädspel, bakning, läsning, film, fotografera, sätta upp studsmattan och lite så. Barnen har varit så glada och jag är tacksam över lugnet och att inte stressa. Jag tror vi alla mår bra av att leva lite långsammare.

    Äggjakt

    Påsklovsplaner

    Påsklovet är här. Vad kan man hitta på i dessa tider? Jo men vi har en del planer. Vill ni veta?!

    Pingisturnering inomhus

    Tennis och basket utomhus

    Pyssel

    Hemma Spa

    Vandra upp för närmaste berg och ta oss ner på snön med snowboard. Vi kommer ju garanterat vara de enda där.

    Barnen vill lära sig spela gitarr

    Utflykt till havet och laga mat på Trangiakök

    Pyssel med en 3D-penna som jag köpt inför lovet

    Högläsning

    Bakning

    Trädgårdsfix och Noah vill måla planket

    Skola om mina plantor

    Beställa vårskor på nätet

    Vårt vardagsrum som fått en ny färg på väggarna

    Vi får väl se om vi hinner med allt men det här har kommit upp som önskemål. Barnen verkar ta situationen som är på ett naturligt sätt. Barn är ju fantastiska på det viset.

    Som jag längtar tills vi får kramas igen och tills världen blir en trygg plats för alla igen. Om den nu blir detsamma igen…

    Vi får hålla ihop och hjälpas åt så gott vi bara kan! Skickar påskhälsningar och påskkramar till dig!

    Kramar / Hanna W

  • Vänskap

    Vänskap

    Det finaste på jorden.

    Att inspirera varandra, stötta varandra, ge kärleksfulla råd om den andra vill ha men inte tala om för någon annan hur den ska leva sitt liv.

    Att finnas där för varandra i medgång och motgång.

    Att inte låta olikheter bli något negativt utan istället försöka lära sig något av varandra.

    Du är du och jag är jag. Vi får låna varandra en stund på jorden.

    Vi kommer påverka varandras vandring i livet. Vi kommer skapa minnen.

    Det var meningen att vi skulle mötas.

    Vår vänskap är så värdefull.

    / Hanna W

  • Tankar inför 2019

    Hej!
    Börjar det nya året med en oreo chokladtårta . Visst ska det väl firas att vi har ett nytt år?! 😉

    En del pratar om nyårslöften, mål och att bli den bästa versionen av sig själv. Jag tänker mest att jag önskar att alla nära och kära ska få må bra. Det känns som det allra viktigaste. Jag tänker också att vi alla är olika. För några av er skulle ett mål för det nya året helt enkelt kunna vara att INTE sätta upp några mål. Kanske du pressat dig alldeles för hårt alldeles för länge och försökt att göra alla glada försöka leva ett nästintill perfekt liv i alla avseenden. För några av er kanske det är så att små uppnåliga mål kan skapa glädje och motivation och för några av er kanske det bästa är mål man inte tror man kan klara av för att peppa sig själv att nå något man länge längtat efter. Det går inte att säga vad som är rätt eller fel. Det viktigaste tror jag är att vi lär känna oss själva för att veta vad vi mår bra av. Det som är rätt för någon annan kanske inte är det rätta för dig.

    Själv är jag en sådan som mår bra och blir motiverad av att ha små mål. Inför 2019 har jag därför satt upp följande mål:

    1. Jag vill ha massor av familjetid och gärna semestra tillsammans.

    2. Jag vill lära mig att ljussätta med fotolampor när jag fotograferar särskilt om det är mörkt inomhus. Jag vill också lära mig att ljussätta för att skapa olika effekter i foton. Jag fick fotobelysning i julklapp så jag är superladdad för detta :).

    3. Jag vill skriva. Jag vill skriva en artikel som vänder sig till de som lever med autoimmuna sjukdomar, andra sjukdomar eller negativa tankar. Jag vill få möjlighet att hjälpa andra och använda de erfarenheter jag har.

    4. Jag vill gräva en ny rabatt. En ny Dahliarabatt. Ett litet problem bara… Mannen tycker liksom att jag har tillräckligt många rabatter och barnen tycker vi ska bygga en utomhusskateramp i trädgården istället… Erik tycker att om jag gräver en ny rabatt borde jag kanske lägga igen en annan så det inte blir så mycket jobb för mig. Han har väl kanske rätt men han har ju inte riktigt förstått att det inte går att ha för många rabatter 😉 Här gäller det att hoppas på att han inte läser detta och helt enkelt lägga fram det bra! 😉

    5. Jag vill jobba med en till talangjakt på teatern för ungdomar och fördjupa mig i stresshantering för lärare när jag arbetar med skolutveckling.

    6. Jag vill fortsätta att leva livet fullt ut och njuta av varje årstid. Jag vill hjälpa och inspirera men också leva ett liv utan stress i ett lagomt tempo 🙂

    Det var nog allt 🙂

    Jag är mer än nyfiken på vad ni har för mål inför det nya året. Kan tänka mig att många av er har mål som man helst håller för sig själv. Så är det ju med mig med. Visst har jag några privata/hemliga mål såklart. Det ska man ha tycker jag!

    Glöm inte att du är värdefull och fantastisk med eller utan mål 🙂

    Till veckan tänkte jag ge er recept på en god soppa samt inspiration till den vackraste vårbukett jag vet om.

    Kramar / Hanna W

     

  • Tankar från en höjd intill sädesfälten

    Tittar ut över fälten och förundras över den skönhet som de olika sädesfälten skapar. Som ett perfekt mönster i olika nyanser breder de ut sig. Skönhet samtidigt som livet är så skört. Alla kämpar med något. Vi människor behöver varandra. Lika vackert är det när människor väljer att vandra tillsammans med varandra en bit på väg.

    / Hanna W

  • Tror du att jag kommer bli frisk? – Del 2 Sjögrens Syndrom

    Välkomna tillbaka och tack snälla ni för alla meddelanden på instagram (@hannaw.se) och mail efter gårdagens inlägg. Ni är fantastiska! Jag har läst allt och kommer svara på allt. Ingen blir gladare än jag om det är så att någon av er hittar inspiration, får hjälp eller bara får känna att man inte är ensam om en utmaning i livet.

    Här fortsätter del 2 av min berättelse om att leva med en autoimmun sjukdom. För dig som inte läst del 1 finns den här: http://hannaw.se/?p=1606

    Tror du att jag kommer bli frisk?

    Telefonen ringde. Det var från reumatologen på sjukhuset och jag visste att det var svaret på vad jag så länge hade undrat över. Svaret på den långa utredningen. Äntligen! Men ingenting gick om jag hoppats på. Minns läkarens röst:

    ”Hej Hanna! Överläkaren på reumatologen som ansvarat för din utredning har tyvärr blivit sjukskriven på obestämd tid. Vi vet helt enkelt inte när eller om han kommer tillbaka. Jag är inhyrd som läkare över sommaren och ditt ärende ligger på mitt bord. Du uppfyller några men inte alla kriterier för någon av sjukdomarna som behandlas här hos oss. Tyvärr måste jag därför skriva ut dig från reumatologen redan idag. Vi kan inte hjälpa dig utan hänvisar tillbaka till Hälsocentralen och värktabletter från apoteket om du har ont…”

    I juni 2017 (1 1/2 år efter att värken i lederna började) var den långa utredningen äntligen klar med allt från biopsi av tungan till magnetröntgen av benen och många olika tester både i Gävle och i Uppsala. Min fina vän Malin följde med mig till Uppsala och vi kombinerade undersökningen med annat roligt som shopping, besök i Domkyrkan, promenad runt Uppsala slott och god mat. Under denna tid kände jag mig buren på något vis. Som om någon tagit mig ur min egen kropp. Som om jag stod vid sidan av och tittade på. Som om det gällde någon annan men inte mig. Jag kände ett lugn i allt det jobbiga och slutade fundera så mycket. Mina tårar var kvar men jag var omfamnad av ett lugn och ett hopp. Erik, familjen och flera vänner i min närhet var ett fint stöd under den här tiden. Ni är guld värda ❤ Även om jag sällan pratade om hur jag hade det så kände jag att ni fanns där. Jag ville inte göra er ledsna eller tynga er med detta. Jag själv tycker inte alls det är jobbigt att prata om men det kan vara svårare när man står vid sidan av och kanske känner att man inte kan göra något för att hjälpa.

    Jag var precis på väg att stänga av telefonen och avsluta samtalet med läkaren då jag inte fick fram några ord. Bli utskriven? Kunde de inte hjälpa mig? Tillbaka till Hälsocentralen där jag varit under så många månader? Vem kunde hjälpa mig nu? Jag grät tyst och tårarna gick inte att stoppa. Kände återigen att jag fick svårt att andas. Tårarna bildade små pölar på badrumsgolvets klinkerplattor. Jag försökte prata men orden stockade sig i halsen och det gick bara inte…

    Så hör jag plötsligt en klar och bestämd röst säga ”Ok, jag förstår. Tack för att du tar dig tid med mina papper. Jag kommer stå kvar på väntelistan tills överläkaren kommer tillbaka om det så ska ta flera år. Jag har rätt till en träff och ett personligt samtal där man går igenom alla svar från utredningen och förklarar hur man gjort bedömningen. Jag förstår att du har mycket att göra nu under sommaren men jag blir kvar hos er. Tack för ditt samtal och ha en fin sommardag.” Det var som att jag inte sa de där orden själv. Det lät inte alls som jag. Någon tog över den där junimorgonen när syrenerna precis hade slagit ut och doften blandades med fågelkvittret under de första morgontimmarna. Återigen kände jag mig buren och fick ny kraft, nytt hopp. Tro! Det viktigaste som finns! Jag skulle bli frisk ❤

    Den sommaren har jag aldrig känt syrendoften så ljuvlig. Jag har aldrig räknat alla lager på pionens puderrosa kronblad. Jag har aldrig så länge tittat upp mot himlen och förundrats över hur många olika formationer molnen kan göra på en klarblå himmel. Värk och tårar i hemlighet. Inget hade egentligen ändrats men jag visste nu säkert att jag ska fortsätta leva fullt ut så mycket det bara går. Jag kommer behöva anpassa mig under resans gång men det får aldrig ta över mina tankar och mitt liv. Ingen vet något om framtiden. Varken du eller jag. Vi kan bara leva och göra det bästa vi kan av tiden just nu. Livet går upp och ner för alla för att det är jordelivet. Skillnaden blir hur vi väljer våra tankar. Hur vi tar fasta på de tankar som ger hopp, glädje och styrka. Man får vara jätteledsen, jätterädd och känna att det är orättvist men det får aldrig ta över. Det finns alltid något att vara tacksam för.

    I november 2017 sitter överläkaren på reumatologen och jag tillsammans på hans rum och läser ur hans stora gamla läkarbok. Det är mörkt ute trots att klockan bara är fyra på eftermiddagen. Skrivbordslampan är böjd och lyser över skrivbordets alla pappershögar. Han är tillbaka! Han inger förtroende och verkar vara världens snällaste och världens ärligaste på samma gång. Han inger trygghet och jag vet att han har stor erfarenhet efter många år som läkare. Han förklarar alla provresultat och siffror noga och vi läser på tillsammans. Han tar sig tid att förklara de läkartermer jag inte förstår och han tar sig tid att lyssna. Han bäddar inte in svaren men jag känner mig trygg.

    Jag har Sjögrens Syndrom. Det är en enligt läkarna kronisk obotlig sjukdom. Det finns enligt läkarna idag inget botemedel eller medicin du kan ta endast lindring för symptomen. Sjukdomen visar sig olika på olika personer och enkelt förklarat handlar det om ett fel på immunförsvaret som istället för att skydda din kropp attackerar den och bryter ner. Den kan ge sig på slemhinnor i kroppen, kan skapa kronisk trötthet, kan orsaka feber trots att du inte är sjuk och kan ge sig på inre organ. Personer med Sjögrens syndrom har en risk att utveckla andra autoimmuna sjukdomar samt har högre risk att få cancerformen lymfom. Ärligt men sakligt läser han ur boken och orden är tydliga så att jag förstår. Detta läkarbesök är det jag minns som mitt allra bästa. Äntligen någon som tog sig tid för att finna svar. Jag känner tacksamhet. Jag tar på mig min varma dunjacka och vänder mig mot överläkaren och tar hans hand för att tacka.

    ”Tror du på att jag ska bli frisk?” frågar jag glatt när jag torkat bort mina tårar.

    Han ser på mig och ler lite samtidigt som han lämnar över broschyrer med information om Malariamedicin och cellgifter. Det kunde tydligen vara bra att läsa på om dem även om det inte är aktuellt för mig. Jag tar emot broschyrerna men lägger ingen större vikt vid dem. Viker ihop dem olästa och stoppar ner dem i jackfickan. Jag tar några steg mot dörren. Vänder mig om och ler mot läkaren.

    ”Det tror jag!”

    Till dig som kämpar med utmaningar i livet. Du är inte ensam och livet kan bli alldeles underbart i alla fall. Jag delar inte med mig av detta för att det är synd om mig för det är det inte utan för att hjälpa dig som fastnat i negativa tankar. Allt är möjligt. Imorgon är en ny dag! Det bästa framför!

    Jag hoppas ni följer med vidare till del tre imorgon då vi kommer till det viktigaste av allt och anledningen till varför jag delar med mig av detta.

    Kramar så länge! / Hanna W