• Bad i zinkbalja och sommarkalas i trädgården

    Hej!

    Hur har ni det?!

    Vi är långlediga jag och barnen i sommar. En hel ledig sommar och det känns väldigt lyxigt. Erik har bytt jobb och jobbar desto mer men kommer ha några veckor tillsammans med oss!

    Vi fyller dagarna med allt möjligt somrigt och mysigt. Gör utflykter, träffar familj och kompisar, grillar, pysslar i trädgården, leker ute, spelar tennis, tar cykelturer, äter mängder av jordgubbar, läser och har vattenkrig. Ungefär så. Ibland har barnen kompisar över och då ställer jag gärna till med lite trädgårdskalas.

    Det här är ett litet trädgårdsrum vid örtträdgården intill växthuset. Precis under det gamla plommonträdet har vi en liten möbelgrupp och alldeles intill växer en stor pionbuske med mängder av fluffiga blommor.

    Tycker om att dekorera med blommor. Här ser ni en av mina Austinrosor som nästan påminner om en pion med alla sina kronblad. Det har varit lite kyligare väder men det gör att blommorna i rabatterna håller länge och vi har även smitit iväg på lite biomys. Tänkte jag skulle ge er ett biotips imorgon.

    Många kramar från mig!

     

  • Sommarlovsmorgon och pioner

    Hej

    Har ni några morgonrutiner på semestern när ni är hemma?

    Jag har kommit på att det är lite mysigt att ha sina rutiner och när tonåringen i huset hade egna förslag så var vi inte sena att hänga på.

    Det bästa är att vakna tidigt innan någon annan vaknat. Smyga ut i växthuset med en tallrik kylskåpskall fil och bär. Sitta i kökssoffan under vindruvorna och planera lite för dagen. Ta den dagliga morgonrundan mellan perennrabatterna för att spana efter pionknoppar. Gärna barfota för att känna daggen i gräset. Tystnad. Ibland får jag sällskap av en liten katt eller två.

    Här ser ni mina gladioler i kruka. De växer så de knakar. Grävde ju upp knölarna förra året, vinterförvarade dem och satte dem i jord i våras. Nu hoppas jag på rik blomning. Penséerna fortsätter att blomma och i den lilla krukan är en ny ros som jag fått av en kompis. Lill Lindfors heter den. Zinkkannan hittade jag på en loppis för en billing peng.

    Dessa pionknoppar alltså! Är de inte som allra finast precis innan de slår ut?! Eller är de som mest magiska kanske när de är som stora fluffiga pompoms!

    Sara Bernhardt heter sorten.

    Vår tonåring har bestämt sig för att gå upp klockan 9 varje morgon för en power walk. Hans fotbollstränare tyckte det var en bra morgonrutin för att vakna till liv. Noah som är minst sagt morgontrött tyckte detta lät bra. Jag var förstås inte sen att hänga på. Idag var det premiär. Lillebror stannade inne och kikade på sommarlovsmorgon. Det visade sig dock att den omtalade powerwalken endast innefattade ett varv runt kvarteret på 9 minuter i badtofflor… Suck alltså. Tonåringar… 😉 Men jag fick min lilla pratstund med honom när vi traskade bredvid varandra. Kvalitetstid. Sedan fortsatte jag en långpromenad över åkrarna och plockade med mig en bukett ängsblommmor hem.

    Klockan 10:00 mumsade vi nybakt bröd från bageriet. Vi har ju ingen ugn just nu och det lilla bageriet ligger inom promenadavstånd och har himmelskt gott surdegsbröd!

    Tror faktiskt vi kommer fortsätta med dessa rutiner men imorgon ska tonåringen ha springskor på och utöka längden på sin omtalade power walk tycker jag ;).

    På bilden till vänster ser ni mina luktärter som jag sått. Även de växer så det knakar och klättrar längs bambustöd i krukan.

    Måste bara visa er denna bild. När man är tonåring och måste kolla in något på Youtube men det är för ljust av sommarsolen som lyser in genom fönstret. Då måste man ju hitta en lösning på det liksom 😉

    Kram / Hanna W

     

  • Tips till alla pionälskare för att få riklig blomning – Pion min absoluta favorit i trädgården

    Hej vännen!

    Hoppas du haft en bra start på helgen! Alltså jag bara älskar pioner. Kan inte få nog av denna fantastiska blomma. Det måste vara min favorit nummer ett men jag vet jag tjatar alltid om favoriter. Har ju så många och vilken som är favorit ändras lite över säsongen ha ha men nu har jag bestämt mig 😉 Det är pioner! Speciellt denna med stora fluffiga blommor i en alldeles underbar puderrosa färg.

    Vi har fyra vita pionbuskar i en av de stora perennrabbaterna. Det växer en stor buske med hallonrosa fluffiga pioner med aprikosfärg i mitten i örtträdgården. Den växer intill plommonträdet där vi har ett litet bord och två stolar. I den andra stora perennrabatten som ligger intill örtträdgården har jag två mörkt rosa pioner. En av dem har enkla blad och ser nästan ut som en stor tulpan i blomman. Den vecklar ut sig i solen med en gul mitt och stänger sig på kvällen. Den andra är dubbel. I denna rabatten finns också fyra  buskar med denna puderrosa pion. Kom på att vi har en cerise vid altanen också. En jättetidig sort som blommat över nu.

    Jag tycker det är fint att samplantera växter som passar ihop. Här står en av pionbuskarna tillsammans med en gammaldags lila näva och en hög perenn med klasar av vita blommor. Tyvärr minns jag inte namnet på den. Någon som vet? Den blir säkert två meter hög varje år och blommar rikligt. Den är jättestor verkligen och till hösten klipper jag ner den helt. Längst ut till vänster i bilden bredvid nävan växer jättedaggkåpor med ett hav av limefärgade blommor som är jättefina att blanda tillsammans med pionerna till buketter! Tyvärr kom de inte med i bilden.

    Mina bästa piontips

    Pioner är härliga men samtidigt kan de vara lite svåra då de antingen ger riklig blomning eller blir så där tvärsura och vill inte blomma alls. Om du har pioner som inte vill blomma kan det bero på detta:

    1. Plantan är för ung (on du nyss köpt den från en plantskola)
    2. Pionerna står i en rabatt alldeles för nära de andra växterna så att inte ”fötterna” står fria
    3. Pionerna har fått för mycket gödsel
    4. Pionerna har fått för tjockt jordlager runt ”fötterna”
    5. Pionerna har blivit flyttade
    6. Pionerna står i för mycket skugga
    7. Pionerna har bestämt sig för att de inte alls trivs på platsen de står på….

    Hur ska man då sköta om dem?

    Saken är den att min erfarenhet av pioner är att de inte vill ha det för bra… Gödslar du mycket så utvecklar den bara blad istället för blommor. Lägger du för mycket ny jord runt plantan så att rötterna kommer för djupt ner i jorden så vill den inte heller blomma. Den kan absolut stå i rabatt men den får inte stå för nära andra växter och vill ha ”fötterna” lite fria. De gillar många soltimmar  men inte superstark sol precis hela tiden såklart. Får de lite skugga ibland så håller de mycket längre så det är ett tips. Ogräs alldeles intill gillar den inte.

    Den vackraste pionbuske jag sett alldeles överöst av blommor växte vid ett café i närheten av Wij Trädgårdar. Den växte alldeles ensam intill ett träd vid ett vattendrag och hade inte alls någon lyxig fluffig jord utan lite kargt och snålt sådär. Man ska ju inte plantera pioner intill träd då trädet då tar all näring men här växte den. På helt fel plats. Trots det blommade den som aldrig förr.

    Pioner gillar att få lite benmjöl. Det lagras i rötterna. Man kan ge dem lite benmjöl på hösten om man vill. De vill inte stå för fuktigt. Man behöver knappt vattna pioner om det inte är en väldigt varm sommar såklart. Vattna gärna runt pionen istället för på den. Om du däremot har en ny planta vill den ha mycket vatten vid plantering och även en del vatten under den första tiden. Kanske en gång i veckan. Plantering är bäst på hösten då de bildar sina sugrötter. Plantera dem inte för djupt. Då har de svårare att blomma. I alla fall är det min erfarenhet. Har dock läst att just bondpioner vill planteras lite djupare. Vet inte om det stämmer. De går att flytta pioner men de blommar inte till en början. Gillar inte att bli flyttade. Det går bra att dela pioner på hösten för att få fler. Var noga när du delar så att du inte förstör dem vid roten bara. Finna tips om du googlar på att flytta pioner. Sist men inte minst låt stjälkarna stå kvar över vintern. Det skyddar växten. Det var alla mina tips.

    Om det fortfarande skulle vara så att pionen inte blommar så tänk så här: Strunta i tips och gör helt enkelt en förändring bara. Din pion gillar inte piontips och då är det ju bara att göra tvärtom. Kanske just den behöver gödsel eller behöver flyttas till ny plats. Det kan aldrig bli helt fel. Prova dig fram. Det är ju det som är det roliga! Lycka till nu med dina pioner.

  • Avsked

    Den senaste tiden har det varit många avsked och mycket känslor. Som ni vet har jag arbetar jag med olika saker samtidigt och har olika roller i mitt jobb men en av de viktigaste sakerna jag jobbat med är att jag varit mentor åt en klass under tre år. De gick nu ut åk 9 och nu väntar nya äventyr med gymnasium och drömmar om framtida jobb och planer för dem. Det var med tungt hjärta som jag tog farväl av min fina klass. Så många minnen, lycka över elevernas framsteg och stöttning till de som inte alltid haft det så lätt. Idag är det många ungdomar som hamnat i psykisk ohälsa och jag har funnits nära både ätstörningar, ångest och andra svårigheter.

    När jag såg dem på avslutningsdagen så fint uppklädda i sina blå kåpor kastandes sina blå hattar upp i luften var det svårt att hålla tårarna tillbaka. Jag är så stolt över dem samtidigt som man fortfarande känner att några av dem skulle behöva fortsatt stöd. Avslutningstal, sånger, utdelning av diplom,  känslosamma brev och den allra vackraste bal på Högskolan fick avsluta deras tid hos oss. Överöst av de vackraste blommor, smycken och presenter vandrade jag hemåt med lycka och sorg alldeles parallellt. Två känslor som egentligen inte hör ihop men som flätas samman och förvandlas till starka minnen att förvara längst inne i hjärtat för alltid.

    Kort därefter var det dags att ta farväl av två vänner vars liv flätats samman med mitt. Shelby som efter tre år som kollega och vän flyttar från Sverige hem till Canada igen. Första gången vi sågs kände jag att jag ville visa henne Sverige och våra svenska traditioner. Jag vet själv hur det är att flytta till ett annat land utan att känna någon. Luciafirande, julmarknad, Swedish fika, köttbullemiddag, öva svenska med mina barn, Högbo Bruk och långa pratstunder om livet. Önskar dig all lycka till i livet.

    Känslomänniska som jag är tycker jag inte alls om avsked. Igår tog jag farväl av min kära mentorskollega Marie som nu flyttar mot nya äventyr. Vi har stöttat varandra i med och motgång under tre års tid och haft så galet roligt ihop. Vi stod där på bron en arbetsdag för en månad sedan. Då visste vi inte att våra vägar skulle skiljas åt. Marie sa att vi skulle släppa Puh-pinnar i vattnet som var strömt för att se vilken som kom längst. Vi letade den bästa pinnen och släppte dem samtidigt i det klara vattnet. De följdes åt länge. Ibland var min pinne först och ibland hennes men så plötsligt vek de av åt varsit håll och fastnade i varsin liten tuva av sjögräs på varsin sida av vattendraget. Vi såg dem åka in i tuvan för att sedan försvinna ur vår syn. Så vackert och sorgligt. Som om det redan var klart att två helt olika äventyr väntar oss.

    Tacksam för fina kollegor och elever i mitt liv.