Första gången jag såg dig var du klädd i vit nystruken skjorta och mörka solglasögon. Tillsammans med alla andra elever i Åk 3 på gymnasiet tågade du in till Beethovens Ödessymfoni i en fullsatt aula. Vi nervösa nykomlingar som skulle börja Åk 1 på Natur förstod genast varför vi blivit lurade till aulan av rektorn den morgonen. Vi skulle bli nollade. En dag fylld med roliga och lite pinsamma uppdrag väntade. Vi kände oss välkomna på skolan även om jag måste erkänna att ni killar i Åk 3 faktiskt var lite läskiga och kändes såååååå stora i jämförelse med oss. Ni var ju faktiskt hela två år äldre!
Det blev inte kärlek vid första ögonkastet. Jag vågade knappt heja på dig när vi tjejer i Åk 1 nervöst passerade förbi era elevskåp på rasterna. Jag var 16 år, lyssnade på punk och hasade runt i mina slitna Dr Martens kängor. Jag försökte hitta vem jag var och provade nya saker. Jag hade så många drömmar. Jag ville bli lärare. Jag ville kunna leva på musik. Jag ville skriva en bok. Jag ville resa utomlands och plugga. Jag ville träffa den där stora kärleken. Jag ville skriva låtar. Jag ville snöa in mig på något coolt biologiprojekt. Inte visste jag då att vi skulle ses igen.
Våra vägar tog olika riktningar. Jag fortsatte på Biologispåret efter gymnasiet efter att jag varit med i Unga Forskares tävling i Stockholm. Detta tog mig vidare till en sommarskola i Rehovot i Israel. Där fick jag möjlighet att bo under en sommar tillsammans med ungdomar från hela världen och vara med i ett projekt inom Cancerforskning, P53. Vi var ute på fältskola i öknen och lärde oss leva av naturen. Jag hamnade även på Island med min utställning om klorofyll med en monter fylld av elektronmikroskopfoton av kloroplaster. Kanske var det där mitt fotointresse startade. På fritiden skrev jag egna låtar och planerade att jobba i min hemstad några månader innan Universitetsstudierna började. Erik jobbade och började sedan plugga till civilingengör.
En midsommarnatt korsades våra vägar igen. Bland livemusik och glada ungdomar på ett alldeles för trångt dansgolv. Midsommarkransar och skvalpande vågor mot öregrunds klippor. Kvällssolens mjuka strålar som byttes mot plötsligt ösregn. Precis så där som en svensk midsommar ska vara. Du var där med ditt kompisgäng och skulle tälta. Jag var där med mina tjejkompisar som jag tappat bort i vimlet. För en stund var det bara vi och vi glömde bort alla andra. Jag tror att en vänskap började växa fram just den kvällen och vi sågs några gånger efter det på tillställningar tillsammans med gemensamma vänner . Du flyttade till Stockholm. Jag flyttade till Uppsala och började på Musikvetenskapliga institutet samtidigt som jag läste min lärarutbildning inom Ma/No.Vi hängde ihop så ofta vi kunde på helgerna och däremellan kunde vi prata i timmar över telefonen. Vi pratade om värderingar och drömmar. Vi började drömma tillsammans. Du blev min allra bästa vän!
Vad som hände sedan och hur vår resa fortsatte kanske jag behåller för mig själv. Eller vem vet…en dag kanske jag sitter och skriver ihop en text om just det. Om hur stenen med våra inristade namn sakta sjönk ner i kalkbrottets klara vatten, om förlovningen på taket av medeltidsslottet i Frankrike eller om vårt sagobröllop när min pappa lämnade över min hand i din.
Vi bestämde oss för att fira höstlovet på Teneriffa i Playa de las Americas. Den råa kylan blev svår för min ledvärk vilket har gjort att min energi varit nere på noll. Erik kom med idén med rehabresa till värmen och jag och barnen var inte sena att hänga på!
Vi bestämde oss för att hyra en lägenhet via Airbnb. Ett lägenhetsområde med gemensamt poolområde i närheten av havet.
Så fint att se bröderna tillsammans! De har verkligen hängt ihop hela veckan och haft jättekul!
En storm innan vi kom drog med sig varma vindar och vi har haft turen att uppleva värme på mellan 28-30 grader med strålande sol varje dag! Jag är så tacksam. Ingen ledvärk på hela veckan. Minns nästan inte hur det är att inte ha ont. Det här var fantastiskt.
Planen för dagarna har varit följande:
Erik smyger upp tidigt innan vi andra vaknat för att surfa. Kl 9 har han kommit hem till oss med nybakat bröd från bageriet och så har vi tagit en lång frukost tillsammans. Dagarnas aktiviteter har bestått av att hänga vid poolen med bad och sol, spela tennis på tennisbanan intill, surfa eller bada i havet. Vi har provat två olika stränder. En med svart lavasand och en med lite ljusare sand. Vi har följt barnens rytm och verkligen bara haft alltid i världen för varandra. Underbart och så viktigt att få tiden att prata och drömma tillsammans.
Noah är snabb upp på bräda och tycker det är riktigt kul. Tyvärr blev han bränd av en brännmanet en av dagarna men det gick över till dagen efter.
Love ligger på brädan framför pappa Erik. Han känner sig trygg där! Så fint att se Erik engagera sig så i barnen. De ser verkligen upp till honom.
Love vilar upp sig på den solvarma lavastenen.
Blommor fanns det gott om och jag var förstås tvungen att fota!
Somrig lemonad med vilda bär.
Poke bowls veganska och vegetariska på ”The burger Café”. Den här innehåller sötpotatisnudlar, rödkål, morötter, jackfruit, rädisor, bladspenat , avokado samt guacamole. Det är Jackfruit som nästan ser ut som kött. En mycket speciell frukt som jag bara måste prova att tillaga hemma.
Vi varvade att laga mat i lägenheten med att prova några olika restauranger. En av kvällarna slog vi följe med en annan svensk familj och njöt av Italiensk mat på ”Little Italy”.
Det bästa med semester är väl att bara sätta upp håret i en slarvig tofs och bara vara! Älskar också hur vi tog siesta och rehabträningen i den varma poolen.
Om kvällarna har vi vandrat längs strandpromenaden och tittat på alla lysande små miniraketer som barnen skjuter upp i luften med ett gummiband. Titta vad vi hittade vid den svarta lavastranden. Någon har byggt detta av sanden. En mycket skicklig konstnär. Love och jag försökte också göra människor av den finkorniga sanden. Vi lyckades helt ok. Roligt var det i alla fall. Tyvärr hann en våg skölja över våra skulpturer innan jag hann fota.
Till barnens stora förtjusning spenderade vi en hel dag på vattenlandet Siam Park. På bilden ser ni Siam beach som är en uppbyggd strand med vågmaskin.
Här är Coco beach som är en till strand i själva parken. Trots att vi spenderade en heldag där så hann barnen inte åka alla rutschbanor men de var jättenöjda i alla fall när vi åkte med bussen hem.
Jag kommer minnas Teneriffa som en nystart med ny energi inför vintern. Massor av tid tillsammans. Att kunna vara med barnen hela tiden och hänga med på allt de ville hitta på. Hinna lyssna utan att ha något som behöver fixas. Hinna bara vara utan någon tid att passa. Hurra för allt det fina i livet och för kärleken.
Idag tänker jag lite extra på min uppväxt. Min fina familj som gav mig så mycket trygghet som barn. Min mamma som valde att vara hemma med oss när vi var små. Mamma som inte bara tog hand om oss syskon utan även tog hand om grannbarnen innan skolan började på morgonen och efter skoltid. Hos oss fanns det alltid någon att leka med och mamma hade alltid tid att lyssna på våra historier från skoldagen.
Pappa jobbade men eftersom mamma tog hand om hushållet i veckorna så fanns mycket tid för honom att vara tillsammans med oss barn på helgerna. Han tog med oss ut i längdskidspåret, lät oss hoppa från garagetaket ner i stora snöhögar som han skottat upp, tog med oss ut i skogen för att bygga kojor och plocka bär m.m. Jag har haft två närvarande föräldrar men på olika vis. Det har betytt så mycket för mig.
Idag skulle man kanske tycka att mina föräldrar hade alldeles för traditionella roller i familjen men de valde det som passade bäst för dem och det som blev det bästa för oss barn. Jag vet att de var lyckliga i sitt beslut. De var och är fortfarande ett team när det gäller allt.
Att ge av sin tid till barnen är det finaste man kan ge. Det är viktigare än de finaste presenter. Att finnas för barnen och lyssna när de berättar, att ge dem full uppmärksamhet och göra små saker tillsammans. Dessa stunder är så värdefulla och kommer finnas kvar i barnens hjärta hela livet. En investering för livet. Det är inte många som har möjlighet att vara hemma med sina barn på det vis som min mamma gjorde men jag tänker på fritiden tillsammans med barnen.
Till dig som har barn och kanske av olika anledningar inte haft möjligheten att vara en närvarande förälder vill jag bara säga att det inte är för sent. Du kan börja idag och jag lovar att den tiden du ger kommer vara den bästa prioriteringen i ditt liv. Många av de saker vi människor strävar efter eller vill uppnå är materiella saker som vi inte kommer kunna ha kvar för alltid. Det är inget vi kan ta med oss när vi en dag lämnar jorden. Relationen och kärleken till våra barn och tryggheten de ger dem att ha en närvarande förälder kommer finnas kvar för alltid. Inga pekpinnar. Ingen är perfekt. Inte du och inte jag men det är något att sträva efter som jag tror är så viktigt. Därför vill jag bara uppmuntra dig som ibland känner att man inte är jättepeppad på att skjutsa till fotbollsträningen ännu en gång, eller göra läsläxan tillsammans med ditt barn ännu en gång. Du fyller deras ryggsäck med de värdefullaste du kan ge. Nämligen av din tid och din kärlek.
Min blogg har legat nere helt. Du kanske märkt att det inte fungerat att hitta hit på hela helgen. Har ringt support och felet är åtgärdat så nu kör vi igen!
Tänkte dela med mig lite av min Stockholmshelg som lite inspiration till dig ifall du skulle vilja göra något liknande. Helgen var en överraskning så mycket var hemligt. Erik var så gullig och ordnade med boende och aktiviteter.
Vi började med lunch hos kompisar till oss. Gulliga Josefin har jag pluggat med i Uppsala och vi har bott i samma studentkorridor och läst på Musikvetenskapliga Institutionen samtidigt. Jag har också haft glädjen att få jobba tillsammans med henne på Rockbjörnen på Gröna lund. Jag var artistansvarig och tog hand om artisterna när det gällde mat, smink, fotografering och se till att de var på scenen i rätt tid för sina framträdanden.
I en gränd i gamla stan låg vårt hotell. Hotell Scandic. Kan verkligen rekommendera det om man gillar den äldre ”gamla stan stilen” men samtidigt nyrenoverat badrum. Jättemysigt ställe verkligen. Litet och nära till caféer, butiker och live musik i små kryp in i gränderna. Frukosten var något alldeles extra. Smoothies och juice i små glasflaskor med papperssugrör. Filmjölksbröd med frön i samt amerikanska pannkakor. Sedan fanns förstås frukt, bröd, yoghurt, ägg, bacon, flingor och allt man kunde önska sig. Det var ett mindre frukostställe och trevlig personal som verkligen ordnade med det lilla extra för att alla gäster skulle trivas.
Lördagskvällen började med middag på Ramblas. Spansk mat, tapas. Perfekt med små rätter så man kan välja hur mycket man vill och ha och ha möjlighet att prova på lite olika rätter! Min favorit är friterad potatis med aioli… 🙂 Ganska enkel av mig 🙂 Vi beställde in Calamares, pilgrimsmussla, grillad tonfisk, vitlöksbröd och någon kötträtt till Erik.
Kvällen fortsatte med Melodifestivalfinal på Friends Arena. Som jag längtat efter att gå på något sådant. En fantastisk ljusshow och så kul att se hur allt gick till. Dessutom var det så många bra låtar med eller hur?! Vilket startfält.
Melodifestivalen är speciell för mig på det viset att vår familj alltid hade som tradition att se den tillsammans. Vi åt vattenlingon (som vi plockat på hösten och haft i flaskor med vatten), gjorde röstsedlar och vi spelade in låtarna på kassettbandspelare för att kunna lyssna på senare. Nu pratar vi 80 talets glada dagar! Alla syskon var tvungna att vara helt tysta så att man inte fick med röster på kassettbandet 🙂
I nästa inlägg tar jag er med till Ulriksdals trädgård där vi spenderade större delen av Söndagen 🙂
Kärleken ska firas! Allt som går att fira ska firas! Vår bröllopsdag betyder mycket för oss.
Iskall Strawberry Daiquiri (utan alkohol) med barnen vid vattnet en Augustikväll. Istället för blommor en bukett av heliumballonger i vitt och guld. Festligt för oss och roligt för barnen. Pojkarna hade förberett skoleken och frågor till. Så gulligt. Ni vet vilken lek det är antar jag?! Med en massa frågor och så ska paret svara utan att man får se vad den andra svarar. T.ex. ”Vem friade?” ”Vem tog initiativ till en första date” ”Vem är bäst på att laga mat” o.s.v. Riktigt kul. Roligt både för paret och för de som tittar på. Tycker man och tänker lika eller inte… 😉 En klassisk bröllopslek. Vi lekte den när min storasyster gifte sig i början av Augusti.
Här kommer receptet på Strawberry Daiquiry utan alkohol
(Inspiration från min kompis Malin som brukar bjuda oss på denna. Recept från Ica)
250 gram frysta jordgubbar
(Jag fryser in jordgubbar på sommaren så jag är säker på att alla jordgubbar är bra. Tyvärr är det inte alla jordgubbar som är bra när man köper dem frysta i affären tycker jag). Går ju även med färska jordgubbar och is.
33 cl sockerdricka
Pressad saft från en Lime
Allt mixas i en hushållsassistent. Serveras i höga glas med sugrör i.
Den sista trädgårdsbuketten med pioner för denna sommar. Tillsammans med pionerna har jag bundit in jättedaggkåpa, häckspirea, en vitblommande klättrande perenn samt smultronschersmin.
Hej fina värdefulla läsare!
Stort tack för allt ni delat med er av. Jag har blivit djupt rörd och berörd av era berättelser. Jag har läst precis allt. Så många av er som gått igenom så många olika svårigheter men samtidigt flera av er som beskriver att ni nu ser på livet på ett annat sätt och beskriver en enorm tacksamhet till livet. Jag är så tacksam att jag fått förtroendet att läsa allt ni skrivit. Det har givit mig en ännu större tacksamhet till livet.
Stort tack för alla era stöttande ord och för alla frågor ni mailat till mig. För dig som hittat hit för första gången rekommenderar jag att du först läser del 1-4. En berättelse om att leva med en obotlig autoimmun sjukdom samt att vända det svåra i livet till något positivt. Alla 5 delar hör ihop och det här är den sista delen i serien av inlägg.
Del 1 När livet vänder – Att leva med en autoimmun sjukdom hittar du här:http://hannaw.se/?p=1606
Del 4 15 tips till dig som lever med sjukdom eller har fastnat i negativa tankemönster samt 15 specifika tips till dig som lever med Sjögrens Syndrom. Du hittar inlägget här:http://hannaw.se/?p=1743
Jag har lovat att svara på alla frågor som kommit in så här följer nu en frågedel som den sista delen i denna följetång. Frågorna kommer från er läsare och jag kommer svara så öppet och ärligt som jag kan. Alla frågor kommer självklart vara anonyma.
Tror du det är någon mening med att just du blivit sjuk?
Många människor säger att allt har en mening. Jag personligen tror inte att det finns någon positiv mening med just sjukdomar. Jag tror att livet på jorden består av glädje men också av svårigheter. Det finns ingen mening med att människor blir sjuka eller dör. Däremot tror jag på att det går att använda svårigheter i livet och vända det till något positivt och genom svårigheter kan nya vägar öppnas för oss.
Tycker du att livet är rättvist? Tror du att man förtjänat det liv man fått?
Nej, livet på jorden är inte alltid rättvist men vi kan göra det bästa av de förutsättningar vi har! Ingen har förtjänat sjukdom. Det händer i alla fall och kan hända vem som helst när som helst men det är inte något man ska gå runt och vara orolig för tycker jag. Det är tyvärr något som hör till livet på jorden.
Tror du att allt i livet har en mening?
Nej inte på det viset när det gäller svårigheter i livet men jag tror absolut att livet är meningsfullt. Att vi alla har en uppgift här på jorden och kan uppmuntra och hjälpa varandra!
Tror du på ett liv efter döden?
Ja
Har förhållandet till din man förändrats i samband med denna sjukdom?
Jag tror att när svårigheter drabbar oss så kan det gå åt två olika håll. Antingen så slutar man att prata med varandra. Det negativa kan dra människor i ett förhållande isär. Många väljer att lämna och gå skilda vägar. I vårt fall har kärleken förstärkts. Vi har blivit starkare tillsammans och står varandra närmare än någonsin. Jag är väldigt tacksam över det.
Hur reagerar dina barn på att du har Sjögrens Syndrom. Känner de till att det är så?
Alltså det är inget jag gjort en hemlighet av. De vet men samtidigt har jag valt att det inte är något som får tynga dem. Jag är precis som vanligt med barnen och ger dem mycket tid och kärlek. Jag pratar inte ofta om svårigheterna med dem men ja de vet. Ibland frågar de och så svarar jag. Barn tar det ofta naturligt och byter sedan snabbt samtalsämne och så pratar vi vidare om allt lyckligt i livet.
Vilka saker i livet kan du inte vara med på?
Det är väl saker som fysisk träning just nu. Jag kan genomföra aktiviteten utan problem men frågan är om det är värt de dagar av värk och feber som följer. Här gäller det att prioritera.
Skulle du kunna tänka dig att arbeta mer som fotograf?
Absolut. Ja!
Har du några drömmar som du önskar att du kunde genomföra men där Sjögrens Syndrom i nuläget hindrar dig?
Det skulle nog vara att vandra i fjällen!
Hur går det att köra bil? Du skriver att du har ont i fotlederna.
Jag pendlar till jobbet varje dag. Ibland får jag stanna efter halva vägen en stund men det är inget jag lider av. Det får vara med i planeringen och kanske har jag tid att lyssna till något uppmuntrande under 20 minuter av vila.
Hur ofta går du på kontroller?
Ca en gång i halvåret. Blodprover och uppföljning.
Vad undviker du i livet?
Inget egentligen men jag prioriterar och anpassar mig lite lagom 😉
Kan man bli gravid om man har Sjögrens Syndrom?
Ja
Är Sjögrens Syndrom ärftligt?
Det kan vara ärtfligt i vissa fall men inte i mitt fall.
Hur kan man få Sjögrens Syndrom?
I mitt fall tror man att sjukdomen fanns latent/vilande i kroppen och efter en stark influensa på 14 dagar var kroppen nedbruten och sjukdomen fick fritt fram.
Lever någon annan i din familj med en autoimmun sjukdom?
Nej inte nu men min yngsta son hade Hen och Schönleins Purpura för några år sedan. En otäck sjukdom då blodkärlen blir inflammerade och barnet får blåmärken och värk samt kan få invärtes blödningar. Detta är en sjukdom som oftast drabbar barn vad jag kan förstå det som och brukar nästan alltid gå över av sig själv efter en tid. Han mår bra nu.
Vilka leder har du ont i?
Handleder och fotleder
Har du några problem med inre organ?
Inte vad jag vet
Har du kollat salivmängd och tårmängd hos en läkare?
Ja det ingår i utredningen.
Är du orolig att du ska drabbas av andra autoimmuna sjukdomar eller cancerformen lymfom?
Nej, jag har valt att lämna bort de tankarna 😉
Finns det någon hjälp att få
Inget botemedel eller medicin i nuläget. Endast lindring. Läs om tips i mitt tidigare inlägg med 15 tips till dig som lever med Sjögrens Syndrom.
Varför är du inte sjukskriven?
I mitt fall har det inte behövts. Jag arbetar 100%. Har ett jobb jag älskar! Jag har dock lärt mig att prioritera i mitt liv speciellt på fritiden.
Du skriver att man kan få kronisk trötthet. Är det något du känt av?
Ja tröttheten finns där men den går att hantera 🙂
Hur många bär på sjukdomen i Sverige?
Jag vet inte riktigt men jag har läst att det kan vara ca 1-2% av Sveriges befolkning och att det oftast är kvinnor i åldern 30-50 år som utvecklar SS.
Tror du på Gud?
Ja
Min tro har hjälpt mig mycket då jag känner att jag har haft möjlighet att lämna över det som varit jobbigt.
Vad skulle du säga till mig som är anhörig till en person med en autoimmun sjukdom. Hur kan man hjälpa?
Bara genom att din vän vet att du finns där. Det räcker långt.
Tror du forskningen kommer hitta ett botemedel?
Ja! Men det är svårt att veta när.
Vad fokuserar du på i livet?/Vad drömmer du om?
Jag fokuserar på allt som gör att min familj och jag mår bra samt att hjälpa andra. Det som gör att man mår bra behöver inte vara några stora saker. Finns så mycket som kan ge lycka som t.ex. att trä smultron på ett strå. Jag har drömmar men de väljer jag i nuläget att hålla för mig själv 😉
Tror du att du kommer bli frisk?
100% Ja! Men inte ännu…Tror jag har en resa framför mig först. Jag vet att läkarna anser det vara en obotlig sjukdom men ja jag tror att jag kommer bli frisk. Jag har tidigare i livet erfarenhet av att ha blivit frisk från kroniska svåra eksem som jag hade i många år. Jag har också varit med om att få se min mamma bli helt återställd efter en svår hjärnblödning där det fanns stor osäkerhet bland läkarna om hon skulle överleva.
En av de sista pionerna i trädgården för denna sommar
Tack återigen till er alla som har följt med i min berättelse! Om denna serie av inlägg kan hjälpa en enda av er så är jag evigt tacksam och lycklig. Om du har ytterligare frågor så går det bra att maila till hanna@hannaw.se.
Viktigast av allt! Du är värdefull! Det finns ingen som du! Du är inte ensam! Du är älskad!
Hoppas du haft en bra start på helgen! Alltså jag bara älskar pioner. Kan inte få nog av denna fantastiska blomma. Det måste vara min favorit nummer ett men jag vet jag tjatar alltid om favoriter. Har ju så många och vilken som är favorit ändras lite över säsongen ha ha men nu har jag bestämt mig 😉 Det är pioner! Speciellt denna med stora fluffiga blommor i en alldeles underbar puderrosa färg.
Vi har fyra vita pionbuskar i en av de stora perennrabbaterna. Det växer en stor buske med hallonrosa fluffiga pioner med aprikosfärg i mitten i örtträdgården. Den växer intill plommonträdet där vi har ett litet bord och två stolar. I den andra stora perennrabatten som ligger intill örtträdgården har jag två mörkt rosa pioner. En av dem har enkla blad och ser nästan ut som en stor tulpan i blomman. Den vecklar ut sig i solen med en gul mitt och stänger sig på kvällen. Den andra är dubbel. I denna rabatten finns också fyra buskar med denna puderrosa pion. Kom på att vi har en cerise vid altanen också. En jättetidig sort som blommat över nu.
Jag tycker det är fint att samplantera växter som passar ihop. Här står en av pionbuskarna tillsammans med en gammaldags lila näva och en hög perenn med klasar av vita blommor. Tyvärr minns jag inte namnet på den. Någon som vet? Den blir säkert två meter hög varje år och blommar rikligt. Den är jättestor verkligen och till hösten klipper jag ner den helt. Längst ut till vänster i bilden bredvid nävan växer jättedaggkåpor med ett hav av limefärgade blommor som är jättefina att blanda tillsammans med pionerna till buketter! Tyvärr kom de inte med i bilden.
Mina bästa piontips
Pioner är härliga men samtidigt kan de vara lite svåra då de antingen ger riklig blomning eller blir så där tvärsura och vill inte blomma alls. Om du har pioner som inte vill blomma kan det bero på detta:
Plantan är för ung (on du nyss köpt den från en plantskola)
Pionerna står i en rabatt alldeles för nära de andra växterna så att inte ”fötterna” står fria
Pionerna har fått för mycket gödsel
Pionerna har fått för tjockt jordlager runt ”fötterna”
Pionerna har blivit flyttade
Pionerna står i för mycket skugga
Pionerna har bestämt sig för att de inte alls trivs på platsen de står på….
Hur ska man då sköta om dem?
Saken är den att min erfarenhet av pioner är att de inte vill ha det för bra… Gödslar du mycket så utvecklar den bara blad istället för blommor. Lägger du för mycket ny jord runt plantan så att rötterna kommer för djupt ner i jorden så vill den inte heller blomma. Den kan absolut stå i rabatt men den får inte stå för nära andra växter och vill ha ”fötterna” lite fria. De gillar många soltimmar men inte superstark sol precis hela tiden såklart. Får de lite skugga ibland så håller de mycket längre så det är ett tips. Ogräs alldeles intill gillar den inte.
Den vackraste pionbuske jag sett alldeles överöst av blommor växte vid ett café i närheten av Wij Trädgårdar. Den växte alldeles ensam intill ett träd vid ett vattendrag och hade inte alls någon lyxig fluffig jord utan lite kargt och snålt sådär. Man ska ju inte plantera pioner intill träd då trädet då tar all näring men här växte den. På helt fel plats. Trots det blommade den som aldrig förr.
Pioner gillar att få lite benmjöl. Det lagras i rötterna. Man kan ge dem lite benmjöl på hösten om man vill. De vill inte stå för fuktigt. Man behöver knappt vattna pioner om det inte är en väldigt varm sommar såklart. Vattna gärna runt pionen istället för på den. Om du däremot har en ny planta vill den ha mycket vatten vid plantering och även en del vatten under den första tiden. Kanske en gång i veckan. Plantering är bäst på hösten då de bildar sina sugrötter. Plantera dem inte för djupt. Då har de svårare att blomma. I alla fall är det min erfarenhet. Har dock läst att just bondpioner vill planteras lite djupare. Vet inte om det stämmer. De går att flytta pioner men de blommar inte till en början. Gillar inte att bli flyttade. Det går bra att dela pioner på hösten för att få fler. Var noga när du delar så att du inte förstör dem vid roten bara. Finna tips om du googlar på att flytta pioner. Sist men inte minst låt stjälkarna stå kvar över vintern. Det skyddar växten. Det var alla mina tips.
Om det fortfarande skulle vara så att pionen inte blommar så tänk så här: Strunta i tips och gör helt enkelt en förändring bara. Din pion gillar inte piontips och då är det ju bara att göra tvärtom. Kanske just den behöver gödsel eller behöver flyttas till ny plats. Det kan aldrig bli helt fel. Prova dig fram. Det är ju det som är det roliga! Lycka till nu med dina pioner.
Nu ska jag ta er med till Surfers Lodge i Peniche i Portugal. Surfers Lodge ägs av svenskar och är ett hotell/restaurang anpassat för surf. Vi var där förra påsken jag och Erik via ett pris i en tävling. Surfers Lodge har en genomgående design av betong, slitet målat trä, gamla retrosurfbrädor och rostiga järndetaljer. Mycket surfkänsla. På toppen finns en takterass med varm jacuzzi.
Hotellet lånar ut cyklar och det finns flera nästan folktomma stränder inom cykelavstånd där man kan ha picknick i kvällssolen.
Erik och jag, minisemester på tu man hand
Tittar på bilderna och minns hur ont jag hade i mina leder men hur lycklig jag var. Allt på samma gång. Jag visste inte då vad det var för fel på mig. Bara att ledvärken var intensiv. Trots det hade vi en jättemysig semester på tu man hand och för några dagar vilade vi ut ordentligt och gjorde precis vad som föll oss in utan några som helst tider eller måsten. Det finns en del svenskar här och Erik känner en kille som han surfade med som flyttat hit. Han beskriver Peniche som en otroligt lugn plats.
Eriks kompis, en av de svenskar som bor här
Från glittrande vågorna i Peniche till nästa resestopp och nytt boende. Följ gärna med på vår resa och få lite tips och inspiration!
På besök i huvudstaden. Vår och tulpaner. Mina barn Noah och Love. Den största gåvan. Villkorslös kärlek.
Hej
Vill bara titta in och önska er alla en fin Sista april/Valborg!
Sista april för mig är en vilsam högtid med familjen och kanske med släkt eller vänner. Grilla och kika på en Valborgseld. Sista april är också förknippat med Uppsala och de år jag bodde där när jag läste på Universitetet. Studentmössor viftandes mot rektorn på balkongen av Carolina Rediviva, springturen längs med Carolina Redivivabacken, flottfärden, picknick i slottsparken, champagnefrukost med jordgubbar och dans på nationerna tills morgonljuset kom med sina första vårstrålar.
Sista April är även bal på Uppsala slott med Erik och vänner, min lavendelfärgade långa balklänning i siden. Det är studentkören vid den stora slottsklockan sjungandes ”Vårvindar Friska”.
Som liten handlade det bara om en enda sak. Att få vara uppe så länge som det bara var möjligt. Pappa som var eldvakt i området hade sagt att jag fick vara uppe så länge brasan brann så ni förstår att nu hade jag ett mål att arbeta mot. Vi startade flera dagar i förväg jag och grannbarnen. Jag hade dragit ihop de barn som bodde i området och förklarat allvaret och vikten av att göra den största brasan som någonsin hade skådats. Detta handlade om effektivt och välorganiserat arbete för att få utdelning i form av mer tid innan läggdags! Jag behövde liksom inte betala ut någon lön utan alla förstod vinsten.
För att göra arbetet lite roligare vandrade vi alla på led till och från arbetet och sjöng en liten ramsa med melodi som jag skrivit. Den gick något i stil med ”Desto mer vi kämpar desto längre får vi vara uppe”. Det handlade inte bara om att släpa dit ris utan även om att försöka få bort all snö och allt smält vårvatten för att få de bästa förutsättningarna för elden. Hårt jobb men fantastiskt mysigt och rolig. Vem vet vi kanske fick vara uppe några minuter extra och det var det så klart värt!
Vill visa er en anteckningsbok som jag fått av min vän Malin. Här samlar jag alla idéer och planer till framtida blogginlägg. Tror jag har idéer för ett helt år framöver nu så det är toppen att ha allt på samma ställe. Texten tycker jag är så gullig. ”You don´t have to do it all!” Visst är det så och viktigt att komma ihåg. Vi behöver inte göra allt vi planerat. Det är ok i alla fall. Boken kommer från Rice för dig som vill ha en likadan. Blommorna är prärieklockor.
